Traditoner…
Krönika av Susanne BroddessonRickard Gunnarsson
Traditioner är ganska trevligt tycker jag, i varje fall vissa traditioner. Att leta påskägg i trädgården är en trevlig tradition som ungarna fortfarande förväntar sig trots att dom passerat tjugo. Midsommarfest med sill och nypotatis och den obligatoriska snapsen är ett måste, likaså kräftkalas med hatt, flärp och sjungande av alla och envar oavsett sångröst. När mörkret faller på känns adventsstaken i fönstret och julslingan i trädet som en väldigt trevlig tradition. För att inte tala om Luciafirandet med ljus i hår och hand.
Som sagt det finns många trevliga och mysiga traditioner och ibland tror jag inte ens att vi tänker på det vi årligen gör som en tradition. Det liksom bara skall vara på det viset, inget man varken ifrågasätter eller funderar så mycket på. Det är först när man inte upplever det som det blir uppenbart hur viktigt det är. Skulle man fråga någon vad dom tycker om traditioner skulle många svara ”Jag är inte mycket för traditioner utan är ganska nytänkande”. Så kan det låta när man pratar om traditioner men byt ut midsommarsillen till en god pasta skall du få se på ramaskri.
Själv har jag inget emot de flesta traditioner utan snarare värnar och välkomnar dem, dock finns det en helg som jag skulle vilja lyfta fram. Nämligen Julhelgen eller Julhelsiket som jag föredrar att kalla den. Varför då denna avoga inställning till den största av alla våra traditioner undrar du. Förväntningar, svarar jag då och ouppfyllda önskningar kan jag också lägga till. Eller som dom säger i sången ”trots allt detta smussel fick jag bara några pussel”. Alla dessa förväntningar på olika håll gör att stressen lägger sig som en stickig yllefilt över det som skall vara en mysig familjehögtid. Det är liksom outtalat att du skall stå där i dörrhålet med glöggbrickan i hand och rosor på kinden.
Gärna bärande ett volangförkläde och hälsa alla välkomna in till ett perfekt julpyntat hus med grytorna puttrande på spisen.
Sanningen är ju som bekant att man flänger som ett torrt skinn i sista minuten med fettfläckar på klänningen och mascaran på kinden. Rosorna på kinden kommer av den uppblossande paniken över att du just kom ihåg att du glömt köpa skånsk senap och att paketen under granen sväller ut på vardagsrumsgolvet trots överenskommelsen att INTE KÖPA några julklappar i år.
Rosorna kommer också av stressen över att du vet att det tar två timmar att plocka fram maten, en halvtimma att äta och tre timmar att plocka undan den och att brorsan blir skitsur om han inte får se Karl-Bertil Johnsson lukta på glöggen. Jag kan fortsätta rabbla orsaker till varför jag kallar det julhelv…et och jag skulle också vilja passa på att skicka en rejäl vinterkänga till producenten av Fanny och Alexander som känns som en ouppfylld hägring där du står med glögg i håret och tårar i ögonen.
Ja ja ja…jag kan ju tycka vad jag vill för oavsett vet jag att den 24 december kommer dyka upp varje år och banne mig är det inte lite mysigt att sjunka ner i soffan vid tiotiden med ett glas rödvin i handen och njuta av att det är tolv månader till nästa gång.
Relaterade artiklar
Relaterade
Mot nya mål
Mot nya Mål 2021! Mina 8 steg till att lyckas 2021 har nog aldrig varit så välkommet för oss som något annat år. I alla fall inte under min livstid och vad jag kan komma ihåg. 2020 har för många varit en käftsmäll och så mycket fyrverkeri som det varit i Åhus vi...
Icrash
ICRASHIcrash har funnits i Åhus sedan över sju år tillbaka. Sedan 2018 drivs företaget av Mado som egentligen heter Mohammed och kommer från Syrien. Mado flyttade till Sverige 2014 när det var väldigt oroligt i hans hemland. I Syrien jobbade han som optiker samtidigt...
MOVE 360
3 snabba: Vad är hälsa för dig? - Att vara frisk, skratta och njuta av livet är hälsa för mig. Jag är en ”lustmänniska” som styrs väldigt mycket av att göra saker som känns meningsfulla, roliga och utmanande. Jag har massor av energi och idéer som måste ut för att jag...
